Är det någon som kommer ihåg den lilla duvan som var på besök hemma hos oss på violinvägen veckan innan jag flyttade till Gotland? Han kom tillbaka till oss en vecka efter att sommarlovet började och stannade tills vi åkte till Steninge :) Och innan jag flyttade ut igen så kom han tillbaks :D Det verkar som att han har gjort det till en vana att stanna till hemma hos oss när han är ute och flyger :) Han får såklart mat när han stannar också, och det kan ju bidra till att han kommer tillbaka ;) Det är trevligt att ha honom där, han är så söt :D Och han har blivit tamare också, nu kan han vara nere på marken samtidigt som hundarna är ute förut flög han upp och satte sig ovanför köksfönstret så fort man öppnade dörren. 

Jag gillar hans lilla kaluffs, det är tur att han har den för då känner vi igen honom :)

Visst kan man komma ganska nära, men det är tur att jag har mycket zoom på min kamera så att man kan ta fina bilder ;)

Kunde inte somna om i morse så jag slog upp en sida i min farfars bok och hittade ett intressant stycke som jag fastnade i :) Den handlar om hans liv som konditor från det att han var springpojke tills han hade sitt eget konditori :) Jag önskar att jag hade varit med och kommit ihåg när han fortfarande arbetade, det hade varit så kul att se och få ta del av :) Nu gör han inte några av sina gamla bakverk eftersom att det handlade om så stora recept som inte kan delas upp i mindre satser. Fast det var inte helt sant eftersom att han gör en och annan tårta ibland när någon fyller år :) 

Men pappa berättar ibland hur det var (och hur det smakade) och det låter så mysigt :) Föresten så är det inte bara pappa som pratar om det, alla i släkten gör det lite då och då och det är alltid lika roligt att höra :) Och farfar berättar ju en hel del själv genom boken också :D 

Vill du läsa en av de bästa delarna ur boken så klickar du HÄR (gör det för det är det VERKLIGEN värt!)