När vi kom till A7 satte dokumentärfilmsproduktionen igång, och jag hade ju en idé och i princip ett team men nu började vi lite om och första hade vi en vecka där vi såg olika sorters dokumentärfilmer och vi fick lära oss mer och få mer förståelse för genren. Sen tänkte vi ut vad vi skulle vilja jobba med och tillsammans fick vi ihop säkert hundra förslag... Då kändes det inte helt säkert att mitt skulle bli valt. Men efter dagar av att få ner antalet till tre stycken så var ändå mitt förslag kvar, filmen om fängelset skulle bli gjord! Men i och med det var det ju också många som ville jobba med den, och det var inte ens säkert att jag skulle kunna vara med i det teamet så det var väldigt nervöst den dagen! Och jag ville ju regissera också och det är det ju alltid många andra som vill så det var inte säkert alls... Vi fick i alla fall börja med att skriva upp vilken roll och vilken film vi ville jobba med, och då ville både jag och Teddy vara regissörer för fängelset, men till slut blev Teddy regissör för en annan film och tro det eller ej, men jag fick hela mitt önskade team med mig! Det bestod av mig, Jonatan, Chuckie, Simon och Albin. Jag var så nöjd. 

Och vilket team vi var! Jag var regissör, Simon var foto, Albin var ljud, Chuckie var produktionsledare/kontaktperson och klipp och Jonatan var produktionsledare/planerare och scripta.

Allt kändes väldigt bra men det visade sig att den här produktionen skulle bli vår svåraste hittills. Dels så fick vi problem inom teamet, Simon var deprimerad och i samband med att jag behövde ställa krav på honom så mådde han väldigt dåligt eftersom att han även hade väldigt höga krav på sig själv och själv inte ansåg att han levde upp till dem. Det tog hårt på oss men vi fortsatte och försökte verkligen göra det så bra som möjligt. 

Chuckie gjorde en av de bästa insatserna någonsin och fick tag i personer som inte ville att man skulle få tag i dem och fixade till och med en intervju med den personen! Hon fick tag i så himla intressanta och härliga personer så jag var helt lyrisk över det hela veckorna. Hon fixade verkligen allt och jag är väldigt glad att just hon var med i vårat team. 

Sen var det Albin också som alltid ställde upp på allt och räddade oss från en del pinsamma situationer genom att vara sitt vanliga charmiga jag, när vi andra blev stressade och stela var han alltid lugn och hanterade situationen. 

Vi åkte runt mycket i Chuckies bil och gjorde research och inspelningar runt om på Gotland och i Visby och jag var alltid så himla stolt över vad vi åstakom (stavas det ens så??). Vi hade så mycket material tills sist och svårigheterna kom sedan när vi skulle göra någonting av det. Jag hade svårt att veta vad jag ville och först tog vi bara allt vi tyckte var bra och gjorde en film men det fungerade ju inte alls, så på fredagen var vi tvugna att inse att vi inte hade någon film och på tisdagen var det premiär. Den helgen åkte även Chuckie och Jonatan till Stockholm så jag Simon och Albin blev ensamma kvar. Och vi hade bara helgen på oss att få ihop en film med en röd tråd mha det materialet vi hade, utan en klippare. Det första som behövde göras var att jag behövde lista ut vad jag ville med den här filmen, och det var inte det lättaste. Jag visste inte vad jag ville och kände att jag svek mitt team nu när jag skulle vara den som såg till att det inte kunde bli en bra film. Men Staffan hjälpte mig och vi pratade länge om vad jag ville och han hjälpte mig att inse att det skulle bli en film om det jag först hade sagt, hur det hade varit för fångarna. Så vi började rensa i vårat material, vi skrev på en voice-over som skulle hålla ihop allting och vi letade upp rätt bilder, rätt musik, och sen satte vi igång och jobbade stenhårt hela helgen. Det var många gånger som jag ville ge upp, och det var många gånger jag höll på att göra det. Men Simon och Albin var där och stöttade och hjälpte till och tog över en stund när jag inte orkade mer så att jag kunde vila. Med deras hjälp tog vi oss igenom det här och när Chuckie sedan var tillbaka på måndagen så gjorde hon det sista i klippningen, det som jag inte kunde göra utan henne, och vi la på voice-overn och fixade det sista med introt och allting, vi visade upp den för lärarna och finjusterade det sista. Sen var den klar. 

På tisdagen var jag en mycket stolt och mycket lättad teammedlem. Jag hade inga problem att prata när det var min tur för det hade hänt så mycket och jag hade lärt mig så mycket och jag var så tacksam för mina teammedlemmar och alla som var med i filmen. Det var deffenitivt min bästa och jobbigaste och mest lärorika produktion någonsin, och det är den jag är mest stolt över. 

Sen när allt det var över så åkte vi på en minisemester i Stockholm, en klassresa. Vi var i Stillers studios, på en trampstudio, en tv-studio där vi fick spela in ett eget program och ett företag som hyr ut filmutrustning men jag kommer inte ihåg vad de heter just nu... och kanske nått mer :P Vi bodde på vandrarhem och åkte buss mellan alla ställen och det kändes bara så kul att vara ute och resa med hela klassen. 

En annan sak jag gjorde i våras var att jag ungicks med Emma! Vi träffades inte så ofta som jag skulle vilja men så blir det väl när man går sista året och har olika scheman. Några gånger hann vi umgås i alla fall och då bakade vi och var ute i visby och pratade och skrattade hur mycket som helst. Hon är så himla härlig och jag blir alltid så glad och inspirerad när jag träffar henne. 

Sen var det ju faktiskt en massa skola kvar också, till exempel slutprojektet. Mitt var att klippa den svenska versionen av Prove it och att skriva en vetenskaplig text om klippning. Jag läste en jättebra bok om ämnet som jag blev helt uppslukad av, så jag visste verkligen att jag hade valt rätt. Dock så var det lite segt att komma igång med själva skrivningen eftersom att klippningen tog så mycket tid och den var ju tvungen att bli klar för annars skulle det inte bli någon film. när jag var klar med den hade alla andraredan börjat med sina texter så jag låg lite efter, men jag jobbade på. Sen blev det ju tyvärr så att jag blev sjuk på kvällen en söndag då uppsatsen skulle vara inne på fredagen veckan efter. Och saken är den att jag blir sällan sjuk, men när jag väl blir det så mår jag väldigt dåligt. Så jag orkade inte röra mig, jag blev snurrig och illamående när jag gick och hade ingen aptit och hade en fruktansvärd huvudvärk och allt det här höll i sig i två dagar. Som tur är så var jag hemma hos Jonatan när det började så han kunde ta hand om mig och uppdatera mig på vad som hände i skolan och så. På tisdagen gick jag i alla fall hem till mig igen så att jag kunde gå till skolan på onsdagen, då hade jag i alla fall tre dar på mig att skriva klart uppsatsen. Det blev stressigt men det gick till slut, dock så var jag bland de sista som blev klara och jag orkade inte gå på mösspåtagningen efter det men jag fick ett trevligt samtal med lärarna istället som muntrade upp mig. 

Och efter det var det slut på alla skolarbeten och då var det bara balen och studenten kvar...!!! 

2014 började både bra och dåligt. Bra eftersom att jag fick vara med min familj den första veckan och som många kanske vet så är det något jag värdesätter väldigt högt. Sen var jag ju tvungen att lämna dem och åka tillbaka till Gotland vilket såklart också både var väldigt kul men samtidigt lite sorgligt. Väl framme så började skolan, vi hade kärnämnen och det var ganska trist för vi skulle skriva jobbiga vetenskapliga texter i svenskan och jag hade inte ett tillräckligt bra ämne att skriva om. Dessutom var det tråkigt väder så alla var väldigt trötta och det klagades mycket på allt och alla, och sånt blir man ju lite deppig över. Men - Elin kom till Gotland! Hon bodde i Ljugarn och mina fem första helger på Gotland spenderade jag med henne, och det var underbart! Första helgen kom hon hem till mig och vi åt gott och var ute i Visby och gick och sen på kvällen var vi på bio.

De nästkommande tre helgerna var jag hemma hos henne i Ljugarn och vi var ensamma i ett stort hus och bakade världens godaste pizza, umgicks med demonkatten, tittade på vad Elin gjort i veckorna, var ute och gick i det iskalla vädret och såg på en massa film och pratade.

Det var härligt. Den sista helgen kom även Mange till Gotland och då åkte han och Elin till Visby och träffade mig och Jonatan. Vi var ute och åt och umgicks och hade det trevlogt och sedan gick vi till Mange och Elins vandrarhem - fängelset. Det var jättespännande att vara där och Mange berättade allt han visste och vi läste på alla informationsskyltar och både jag och Jonatan tyckte att det var väldigt häftigt, och vi kom på att vi hade en chans att få göra någonting av det här stället i och med dokumentärfilmsproduktionen som vi skulle göra längre fram i vår. Senare hörde Mange av sig om att han hade frågat ägaren till vandrarhemmet om man fick göra en dokumentärfilm om det, och han hade sagt ja! Då bestämde vi oss för att vi skulle försöka få till det. Jag ville vara regissör så Jonatan lät det bli "min idé" samtidigt som han var en naturlig del i teamet och alltid fanns där med idéer och synpunkter. jag började tänka på vilket team jag ville ha och pitchade idén för de i klassen som jag ville ha med mig men bad de att hålla det hemligt för övriga, för det var ju långt kvar tills vi ens skulle tillbaka till a7.

Tills dess underhöll jag mig med idrotten som jag och Simon gick på ihop, det var den bästa lektionen på hela veckan eftersom att vi alltid fick göra en massa kul och eftersom att jag och Simon gjorde allting ihop hela tiden och eftersom att jag tycker så mycket om att umgås med honom. Vi styrketränade och hade en träningsdagbok och höll på med alla möjliga hälsosamma aktiviteter. Vi sprang och cyklade och klättrade och boxades och åkte skidor och allt var bara jättebra. Att träna verkar vara underskattat men att träna med någon man tycker om känns ännu mer underskattat, men det är ju det bästa som finns! Jag har aldrig haft så kul på någon lektion som jag hade på upplevelse-idrotten med Simon.

En annan kul grej som jag gjorde förra vintern/våren var att jag åkte till Kläppen med familjen och Jonatan. Det var sypermysigt att komma iväg och åka skidor igen, då var det ju väldigt längesen jag hade gjort det sist men vi åkte ju mycket som barn så jag hade saknat det! Först gick det väldigt dåligt men efter ett tag kommer man in i det igen och då var det underbart! jag och mamma åkte upp till toppen och körde i de läskiga backarna, hon for ner smidigt medan jag kom efter lite (...) osäkrare, men det gick! Sedan åkte jag och Molly en del röda backar och jag tror att hon förstod vad som är så häftigt med att åka fort! haha, tur att mamma inte alltid var med. 

I skolan var det ändå ganska bra ändå, vi hade ju religion som är ett av mina bästa ämnen och kulturhistoria som var ett av de mest intressanta. Och så naturkunskap. i slutet av nian fick jag ett väldigt dåligt avslut med hela NO-ämnet så jag var inte så taggad på naturkunskap i början men vi hade en sån himla bra lärare med bra upplägg och allt var så bra. Det jag är gladast över är ett muntligt föredrag jag höll om ätstörningar och dieter, jag blev så himla engagerad och hittade mycket bra material och visst var jag nervös när jag stod där inför klassen men jag pratade i en halvtimme ändå utan problem och jag tror att alla tyckte att det var intressant i alla fall någon gång och i slutändan fick jag A, och jag har aldrig blivit så glad över ett betyg innan! Ett A - i muntligt! Dock så betygsatte han ju inte efter hur vi pratade utan vad vi sa, men jag blev ändå superglad. 

På svenskan var det värre, vi skulle som sagt skriva vetenskapliga texter och jag hade inget bra ämne och sedan bytte jag till ett som min lärare tyckte vad bra men det passade inte mig, fast det insåg jag inte förens det var försent. Jag kämpade ändå på med den där texten men det var jobbigt och det gick inte hela vägen. Jag sköt upp inlämningen jättelänge men tills sist lämnade jag bara in det som det var. Senare var det även nationella prov i svenska och det gjorde mig jätenervös för svenska 3 var verkligen svårt och det var ett ämne som tog hårt på många och det var många som inte klarade det för det var för höga krav för att ens bli godkänd. Muntliga kändes värst men jag tänkte att nu ska jag verkligen försöka, så jag läste igenom materialet väldigt tidigt och använde mig av sånt jag kom på. Jag kände mig duktig men samtidigt kändes det som att jag skrev ett tal åt Jonatan eller Linnea eller Daniel, någon som var lite bättre på att prata och någon som vågade uttrycka sig. Men jag körde på det ändå och när jag var nöjd med mitt tal så övade jag. och övade, och övade! Jag gick till skolan den dagen då vi skulle hålla de muntliga så att jag skulle få ännu lite mer tid till att läsa igenom mitt tal. Och sen höll jag mitt tal, inför alla, och jag blev filmad, och det gick bra. Jag klarade det och det kändes bra! 

Senare när vi hade betygssamtal med vår svenskalärare fick jag veta att hon tyckte att min vetenskapliga text var bra trots att den bara var halvfärdig, hon sa att hon tyckte att jag var duktig och att jag hade gjort bra försök med mitt ämne. Sen sa hon även att jag hade varit duktig på mitt muntliga, så pass duktig att jag fick ett B, vilket betyder att en del av mitt tal var på A-nivå. Det var min största prestation när det kommer till skolan 2014. 

Men när vi inte hade en massa skola att hålla på med så roade vi oss faktiskt med annat, när vi hade tid. Det var bland annat inspelning av slutprojektet, vi var på glassbaren och biblioteket, jag var med Linnea och vi var ett stort gäng som firade våffeldagen. Och så höll det ju på att bli vår så jag var ute ganska mycket och njöt av hur fint det var, våren är ju faktiskt min favoritårstid (fast ibland på hösten ångrar jag mig). 

Sen efter alla kärnämnen så var det dags för lov igen, och jag åkte hem för att fira påsk. Som vanligt kom det en del släktingar och vi byggde en äggbana och rullade ägg och åt påskmat och påsktårta, men så mycket mer kommer jag inte ihåg, och jag tror inte att jag har så mycket bilder eller något speciellt uppskrivet heller... Jag var nog mest hemma och njöt och tog det lungt, påskpyntade, var ute med hundarna och umgicks med familjen.

Den här veckan har gått så himla fort, men det verkar som att tiden inte gör annat nuförtiden... I måndags hade vi vår sista religionlektion, vi fick reda på vad våra slutbetyg blir och så gjorde vi ett quiz om alla religioner vi jobbat om och eftersom att vi i mitt lag kallas för mästarna så var vi såklart tvugna att vinna så att vi kunde behålla den titeln, vilket vi gjorde. Det var lite jobbigt där i slutet för det blev en utslagsfråga men Mimmi fixade segern åt oss! 

Sen på kulturhistorian hade vi prov men det var så omfattande så man hann inte skriva klart så vi får antagligen fortsätta skriva nästa vecka. 

Sen var det idrott och då var vi på Friskis och körde ett cirkelfyspass, herre vad jobbigt det var, men  samtidigt riktigt kul! Jag var så slut i benen efteråt så när vi skulle tillbaks till skolan höll jag på att ramla i trappan för benen vek sig men Simon räddade mig så jag kunde ta mig upp i alla fall :P 

Sen i tisdags hade jag sjuuuukt mycket träningsverk hehe, så det var lite jobbigt att sätta sig ner och resa sig upp från biostolen hela dagen (;)), vi började ju nämligen med dokumentärfilm nu så vi såg två stycken hela och en del klipp. Det känns som ett väldigt bra område och jag är väldigt peppad på att komma igång, fast det är lite mysko med upplägget för vi ska åka till Stockholm veckan innan lovet och då ska vi ha en inspelningsdag där men vad ska man spela in då? Jag har inte riktigt koll på det än. Men det blir nog bra med det. Vi såg i alla fall Dear Zachary som var jättehemsk och sorglig men väldigt bra. Sen såg vi en otrolig film om två bergsklättrare och den var verkligen otrolig... Den ena av dem bröt benet på vägen ner och frågan var då hur skulle de nu fortsätta? Det häftigaste med dokumentärer är ju att allt har hänt på riktigt (ibland är det dock inte något bra) och man kan bli så imponerad och förskräckt över vad människor faktiskt kan göra... 

I onsdags  var det studiedag, jag och Linnea passade på att gå ner till Almedalsbiblioteket och plugga. Vi läste igenom texthäftet till nationella provet i svenska och disskuterade det, det handlar om särskrivningar och de, dem och dom och andra saker som har med språket att göra. Det är intressant men mycket text om samma sak. Sen drack vi te och åt varsinn macka innan vi började med nästa sak, att läsa in sig på kvällens teaterföreställning. Vi gick nämligen med skolan och såg teatern Svenskbyborna som handlar om svenskar som utvadrade till Ukraina och byggde en svensk by där och hur det sedan gick för dem. Innan vi såg den var vi tvugna att kolla igenom lite årrtal och grundhistorien så att vi kunde hänga med sen :) Det var väldigt mysigt att vara där och den var väldigt bra, det var mycket bra sånger och en intressant historia och bekväma stolar så man tröttnade inte vilket annars brukar vara en risk. 

I torsdags var det Martin som valde film och då blev det en om världsmästarna i Donkey Kong, de skulle mötas och se vem som var bäst och den var riktigt kul för det var en av dem som var lite "ond" och så var den andra "god". I slutet satt man verkligen och hejade på den goda och skrattade åt den onda för han blev inte alls glad när hans kompisar sa at den goda killen var väldigt bra ;) 

Sen såg vi en finsk film om finska män som bastade och berättade om sina livsöden, alla var sånt som man inte tänker sig att finska män pratar om eller har varit med om. Många pratade om hemska saker och satt och grät i varandras sällskap och en annan visade upp bilder på sitt nyfödda barn och pratade om vilet mirkael det var och alla nickade då och sen drack de öl... Väldigt fint och rörande :) Vi såg även början på den svenska dokumentären Kokvinnorna som jag sett förut någogång när den gick på tv och den har så finanaturbilder i sig och det får mig att tänka på Simlångsdalen och Steninge med alla kossor och grusvägar och gröna natur... 

Idag hände nått spännande för vi hade en gästlärare, en ung tjej som har gått filmskola i Danmark och är utbildad regissör, det var jättekul att lyssna på henne och se en av hennes filmer och få veta hur hon jobbar. Det var väldigt inspirerande för hon planerar mycket innan hon börjar spela in filmen, som vilka färger det ska gå i och vilka bildutsnitt och vad hon vill med varje del och så. Kul för mig som gillar att planera och sätta in saker på rätt plats. 

Sen på eftermiddagen såg vi Sicko av Michael Moore. Eftersom att det var en Moore-film så väcker den ju starka känslor och det är ju bra :)

Ja du, det var ett tag sen... Jag vet inte riktigt varför det inte går lika bra att hålla ett konstant bloggande nu som det var för nått år sedan... Jag vill ju veta vad jag håller på med hela tiden, och det vill kanske ni med? Kanske är det skolans och Jonatans fel, de tar upp så mycket av min tid :) Borde ändå vara bättre tycker jag :P Och särskilt nu när det är vår! Då blir man så inspirerad så då är det ju nästan ett måste att skriva av sig då och då! På hösten och vintern är det en annan sak, då vill man helst bara krypa ner någonstans och inte göra någonting, hehe ;) Men nu vill man ut! :D Och man vill göra saker, umgås med folk och besöka platser! Känns ungefär som att man håller på att vakna till nu efter att man har legat i ide hela vintern. Får väl dra lite snabbt vad vi gjorde i vintras... 

    Vi började ju med film efter höstlovet och då gjorde vi novellfilmerna, jag jobbade på Blinddate där jag var produktionsledare och den blev väldigt bra, den ska vara med i Novemberfestivalen nu i höst och den visades på julavslutningen, då några i gruppen var uppe och presenterade den, bland annat jag... Jag! På en scen! Inför hela skolan! Och det gick faktiskt ganska bra, det ni :)

    Sen var det dags för TV-produktionen, den och novellproduktionen ligger förresten uppe på filmgymnasiets hemsida och på yotube. Som ni vet fick jag uppmaningen från en lärare att söka en krävande roll så det gjorde jag och blev scripta vilket betyder att jag satt med i redaktionen och var bildproducentens högra hand. Jag satt i kontrollrummet under sändningen och talade om vad som hände och när och så räknade jag ner till inslag och när det var dags att gå live igen. Det var himla roligt! Och jag blev väldigt nöjd :)

   Sen var jag hemma på jullov hos familjenoch halva släkten. det var lite dramatiskt för mormor blev sjuk och pepparkakshuset ramlade och granen ramlade... hehe men det gick bra sen :) Senare på jullovet blev jag också utlurad på en nattlig biltur som varade, ja, hela natten. Kom hem vid halv fem ungefär efter att ha varit i stan och driftat med coolingarna... Haha, det var en upplevelse som jag aldrig gör om! Sen var jag och simmade med Molly, shoppade med mamma och familjen och lite sånt :) Och som ett sista stopp innan jag åkte tillbaka till Gotland så stannade jag till hos Jonatan en sväng :) 

    De första veckorna var riktigt tråkiga, det var jobigt väder med snö så att man hade problem med att cykla men det var inte tillräckligt med snö för att man skulle kunna göra något kul. Och folk verkade vara på allmänt dåligt humör vilket smittade av sig, räddningen var att min kusin Elin var här och praktiserade på ön så jag umgicks med henne varje helg. Hon körde hit och vi var på bio och åt gott och gick runt och kollade på visby och bakade tillsammans med Emma, och så åkte jag buss hem till henne och så passade vi en katt, bakade världens godaste pizza, såg en massa film, sov länge och var ute och tittade på havet och åt massa mumsigheter... Det var underbart! Sen helgen när hon skulle åka hem så kom min morbror hit och då var jag och Jonatan ute med dem och åt och pratade :) Och så fick vi en idé till dokumentärfilmerna som vi snart ska sätta igång och jobba på, spännande va? Men jag kommer inte säga nått än. 

    Sen var det sportlov, det blev mycket bakande och matlagning plus att vi hade en extra hund hemma, den lilla mopsen Sune, så himla gullig :) Sen var jag hos tandläkaren också, jag trodde ju att det värsta med minna tänder är över nu eftersom att jag tog bort min tandställning innan jul (just det!) men tydligen inte, för nu visar det sig att jag måste operera bort en tand, ja du, operera! blir till sommaren men uäh... Sen träffade jag även Julia och satt och snackade, spelade tv-spel, ganska bra faktiskt, och höll på med allt möjligt :) Sen på torsdagen stack vi iväg och hämtade upp Jonatan innan vi drog till kläppen och åkte skidor i några dagar, välbehövt! Åh det borde man verkligen göra oftare men det är svårt :P Riktigt kul var det i alla fall :) 

    Nu är vi alltså tillbaka på skolan och slutprojektet har dragit igång, jag är med och gör en film där klippningen ska vara mitt slutprojekt men jag är även produktionsledare. Sen så tar ju kärnämnesperioden slut om två veckor så det är en del slutarbeten som ska in. Men skolan tar faktiskt ändå inte upp hela vår tid utan jag och Jonatan brukar på senare tiden se till så att vi kan gå på bio en gång i veckan, nu senast såg vi American Hustle, och så går vi ut och går och fikar på söndagar :) Och Maria som har börjat må bättre på senare tiden fick med klassen i Sävecupen, en fotbollscup... Hehe :) Hon lyckades få med sig ett helt lag med avbytare och allt och de (läs hon) fixade nummer och tröjor till alla men sen på den stora dagen var det ändå inte så många där och hon gjorde jätteilla sig och kunde knappt gå och Simon, som var de enda som faktiskt kunde spela fotboll, haha, han tog i så mycket under första matchen så han blev spyfärdig och spydde blod... Och vi hade en match kvar utan avbytare eller någonting för att några som sagt att de skulle vara med hade ändrat sig eller kunde inte i sista minuten. Det kändes inte så bra. Samtidigt kom den ena spelledaren fram till oss och sa att vi kanske borde ge upp för helt ärligt så kunde hon se att vi inte skulle gå vidare och det var nog inte värt att spela en match till... Gud vad arga vi blev! Haha, vi gjorde ju detta för att det var kul, för Marias skull, som en klassgrej! Så Maria övertalade mig till att hoppa in för Simon och så skulle hon stå i mål. Haha, herregud, vad skulle jag ut på planen och göra? Men som den teamkamrat jag är så ställde jag upp ;) Det blev inga mål i andra matchen men det var väldigt kul och det andra laget var snälla mot oss :) 

    Förra veckan gick väldigt fort, det var mycket inspelning och skola som sagt. På svenskan hade vi muntligt och vet ni vad, jag höll tiden bäst! Presentationen (som var av en rapport som vi håller på att skriva) skulle vara runt 3 minuter lång, inte 2 eller fyra minuter, och min var 2,59!! :D Tänk vad duktig man kan vara :) 

    Den här veckan kommer gå åt till planering av inspelning, skola och att göra klart arbeten... Sen får vi väl se om det blir något annat också :) Nu känner jag mig ändå ganska nöjd med det här inlägget, även om det inte blev några bilder... Men om ni vill se bilder så finns jag ju på instagram också :) Och pinterest :)