Nu tycker jag att det börjar bli dags att ni får se lite bilder och höra lite om hur det var när jag var på Island under sportlovet tillsammans med familjen och halva släkten :) Men jag orkar inte skriva om allt på en gång så jag tänkte att vi tar det en bild i taget :) Fast vi börjar med två bilder för jag hade lite svårt att välja första bilden :P Båda bilderna är från samma dag, nämligen söndagen och alltså första dagen efter dagen vi kom dit :) Svårt att hänga med där? :P Jaja, såhär såg det i alla fall ut då:

Såhär ser alltså vägskyltarna ut på Island ⬆

Jag och Molly på en bro mellan dammarna

Och såhär såg det ut på badet Blå Lagunen, vattnet var underbart varmt och det var otroligt skönt :)

Igår tyckte Emma och jag att det skulle passa bra med lite mustascher i skolan, så vi började med att måla en på Alfred, sen målades Melica, sen Emma och sist jag :) Sen tog det stopp för ingen annan ville vara måndagsfin i en vackert snirklig mustach men, men. Vi var fina i alla fall, fast det höll inte så länge, lagom till lunch var det bara Alfred som hade sin kvar, men vi var fina ett tag :) Det gjorde arbetet lite roligare också ;)

Hahaha, FIN FINT MED SNIRKLIG MUSTACH PÅ EN TRIST MÅNDAG! :D

Läste det här ⬆ inlägget nyss och jag blir så arg och ledsen, kan inte folk bara få vara som de vill?! Måste folk kommentera allt hela hela tiden?! Blir så frustrerad och less på alla som inte har något viktigare för sig än att kritisera och mobba andra, det känns ju väldigt värt. Och sen att de inte erkänner att de har gjort fel utan tycker att de gjorde helt rätt och att det är offret som får skylla sig själv, hur tänker man då?! Usch usch usch säger jag. Nu hoppas jag att alla som läser det här även tar sig tid och går in på länken och läser hela inlägget, alltihop. Det är väldigt läsvärt och jag hoppas att ni känner som mig i den här frågan. 

Idag har Micke varit hemma hos oss i Sura. Han har hjälpt pappa att sätta upp tapeterna i mammas rum. Nu sitter de där hemma framför tvn och äter pizza tillsammans. Och här sitter jag i mitt lilla rum, mer än 300 km bort, och spelar wordfeud med dem. Jag får veta vad de håller på med, jag får till och med bilder, men det är ändå nått som saknas. Jag är inte där. 

Jag får upp bilder i huvet och ser hur pappa står uppe i köket och väntar på att pizzan ska bli klar medans alla andra sitter nere soffan och ser på tv. Tja, Evelina kanske sitter på sitt rum eller så har hon fått umgås hela eftermiddagen och sitter med hon med redan nu. Pappa kommer snart att ropa att det är klart och molly kommer att vara först upp, även om Micke kanske bråkar med henne lite på vägen. 

Jag fick ett mms med en bild på pizzan, frågade om de kunde spara en bit åt mig. Sen kom ett till mms, som ni kan se nedan, med texten "Sparat!". Och då visade det sig att man kan skratta och gråta samtidigt.

Den här veckan har det varit svårast att vara hemmifrån. Ibland har jag känt att jag väldigt gärna skulle vilja ta nästa båt hem. Det beror antagligen på att jag var hemma så lite på sportlovet och eftersom jag trodde att allt i skolan skulle gå galet. Det har varit jobbigt att vara ensam, och att jag då blev sjuk i veckan också och tvungen att vara hemma från skolan och inte träffa någon alls gjorde det inte lättare. Det är tur att man inte smittar via telefon i alla fall så att jag har kunnat prata med hela familjen på så sätt :) Jag hoppas att jag blir frisk och får mycket att göra nästa vecka så att jag slipper sitta still och tänka på vad jag missar när jag inte är hemma. 

En annan sak som kanske bidrar till att jag skulle vilja åka hem är kanske att filmperioden håller på att ta slut, det är bara två veckor kvar innan vi lämnar A7 och beger oss till Elfrida för att plugga matte, svenska och ha nationella prov m.m Brrr....! Inte det roligaste enligt mig men vi behöver i alla fall bara vara där i två veckor innan det blir lov igen så det är ju skönt. Jag längtar verkligen och tror att jag kan stå ut här på ön ända fram tills dess :)

Men nu är det slut på deppandet för i år tycker jag, nu ska jag istället kolla på filmen om det flummiga lilla rymdskeppet, det låter väl mysigt? Vi ses och hörs hoppas jag :)

Jag som är så van med att inspelningsdagar ska vara så väldigt jobbiga och att allt ska krångla hela tiden... Så varför är det inte så nu? Vårt största problem idag var att en av skådespelarna blev försenad, men vi hann med allt ändå och imorgon blir nog ganska lugnt :) Och så löste sig allt på något mirakulöst sett hela tiden, som när vi behövde en statist som skulle vara lik en av våra skådisar, då ringde hon sin syster och hon var på inspelningsplatsen tio minuter senare.... ovanligt att det går så lätt, vad har hänt? Och sen när vi skulle tillbaka med alla grejer sades det att vi inte skulle hinna till skolan innan alla redan gått och att vi skulle vara tvugna att lämna alla saker hos någon i gruppen, men så visade det sig att vår lärare kunde komma förbi och hämta upp sakerna och ha det i sin bil över natten så att det bara är för oss att åka iväg direkt efter morgonmötet imorgon... Det känns lite skumt och jag förväntar mig stora problem imorgon eller nästa vecka för såhär lätt kan det väl inte fortsätta? Tja vi får väl se :) 

Det kan möjligtvis vara så att vi har de bästa skådespelarna man skulle kunna få tag på till de rollerna som medverkar i våran film, de är nämligen helt underbara :)Idag på inspelningen var det så att flera av teamets ögon tårades i våra o så sorgliga scener. För om jag inte har berättat det redan så ska ni veta att den film som vi håller på att göra nu handlar om en man vars frus död han försöker komma över, med hjälp av sin hjälpsamme lillasyster. Det är många väldigt fina scener i den :) Jag hoppas verkligen att det blir bra, själva produktionen har hittils gått väldigt bra i alla fall :) Nu är två av fyra inspelningsdagar avklarade och det känns som att vi kommer hinna med allt vi ska hinna med innan tiden tar slut. Idag var det med nöd och näppe vi klarade av alla inställningar (unika bilder), mer eller mindre 30 stycken. Tack vare våra proffsiga skådisar och duktiga team så klarade vi det, även om vår lärare trodde att det var omöjligt! :)

Ps. Rubriken kommer från vår alldeles egen fotograf Emma Rengholt, hennes kloka ord finns på en av de många lappar som hänger på anslagstavlan i vårat produktionsrum som finns där för att lätta upp stämningen i stressande tider :)

Trodde inte att det skulle bli så mycket spring ute idag så imorse bestämde jag mig för att skippa vinterjackan och mina vinterkängor och ta lite vårigare ytterkläder (dock inte vårigre halsduk och vantar, då vet jag inte om jag skulle klarat mig). Men såklart var jag tvungen att gå en hel del, det började med att jag såklart glömt min telefon och min plånbok hemma i den andra jackan så att jag fick lov att gå tillbaks hem när jag nästan var framme vid skolan, och så var det ju så att vi skulle vara där tidigare än vanligt och då är det klart att jag blir sen... Sen var jag tvungen att gå till inspelningsplatsen (dit jag för övrigt inte hittade själv, tack och lov så hade jag Freja den fantastiska med mig), och innan det hem till mig igen för jag hade såklrt glömt lite rekvesita jag sklle ha med mig också :P Sen uder dagen var det ju mitt uppdrag att fixa mat till våra underbara skådespelare, så då blev det en lagom lång promenad till coop också :) Men sen var det i alla fall bara hemvägen kvar och nu kan jag ju vila hela kvällen :) Men det känns verkligen i fötterna att jag har "nya" skor, de är väldigt ömma men jag hoppas att det blir bättre imorgon för då blir det mer spring :)

Ja, jag vet, nu har det gått mer än en vecka sedan jag bloggade sist. Och jag vet att jag inte har någon riktigt bra ursäkt heller, visst var jag på Island, men de har ju internet där med och vi hade en dator med så det skulle gått. Men jag vill ha min egen dator och så hade jag velat ladda upp mina egna bilder också så det blev inge av. Och då tycker man väl att jag borde kunnat göra det när jag kom hem till Sura men då...orkade jag liksom inte. Jag ville bara vara hemma (och lite i stan...) och ta det lugnt och göra sånt som jag brukade göra när jag bodde hemma jämt. Som att gå ut med hundarna, åka med och handla, hjälpa till lite med maten och såklart sitta och trängas i soffan och kolla på tv :) Det var väldigt mysigt och jag ville verkligen inte åka hem igår, det kändes så hemskt att lämna allt efter så kort tid. som tur är är det väl bara en fem veckor kvar innan det är påsklov och jag får åka hem igen :) Jag längtar faktiskt redan. 

Men så nu bestämde jag mig alltså för att blogga igen, men jag tror inte att ni får höra så mycket mer detaljer om Islandsresan idag för det har jag inte alls ork till... Då gör jag det hellre bra lite senare i veckan när jag (förhoppningsvis) är lite piggare :) Just nu är det produktionen som står i centrum och det gick faktiskt väldigt bra idag, våra skådisar är väldigt proffsiga och vi blev klara med det vi hade planerat att vi skulle hinna med idag, värre blir det imorgon :P Då är det många inställningar och lite tid som gäller... Tur att vi inte kör så sena kvällar nu i alla fall så att man hinner vila ut sig :) 

Nej nu tror jag att jag ska läsa ett tag eller kanske hitta något bra att se på... Hej så länge!